Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(1-2), 102-118. Trentin, G., & Repetto, M. (Eds.).

av J Blanco — Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar. Pedagogisk Forskning i Sverige, (102-118). Jaldemark, J. (2008). Participation and

Lärarbrist och besparingar pressar förskolan och skolan att göra mer med mindre resurser. Samtidigt har lärare ett i det närmaste oändligt uppdrag. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Elevers behov och föräldrars krav minskar inte när resurserna gör det. Dewey (1986; 1999).

Detta är inte någon nyhet, och heller inget som forskare är oense om. Dock förekommer olika synsätt på barns lärande, och det är otvetydigt så att de olika synsätten även leder till skilda sätt att se på den pedagogiska verksamheten. Innehållsdimensionen handlar om det som lärs - kunskaper, färdigheter, förståelse med mera. Det är ofta denna dimension som man refererar till när man pratar om lärande. (ibid.

I artikeln betonades lärandets sammanhang och hur det kan relateras till mobila kontextuella aspekter såsom fysisk lokalisering, innehåll, sociala grupperingar, teknik och tid. Utifrån dessa aspekter definieras mobilt lärande som en komplex social process där kunskapsutveckling medieras via personlig och bärbar teknik genom kommunikation mellan individer som deltar i multipla kontexter och sammanhang.

En intressant reflektion är att Frohberg mfl (2009) kommer fram till att den inledande periodens forskning inom mobilt lärande innehåller väldigt få studier och projekt som har inslag av kommunikation och samarbete som lyfts fram som det mobila lärandets stora potential. Referenser. Frohberg, D., Göth, C., & Schwabe, G. (2009).

Lärarbrist och besparingar pressar förskolan och skolan att göra mer med mindre resurser. Samtidigt har lärare ett i det närmaste oändligt uppdrag.

Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar

Nous förnuftsinsikt och intuition Situerat lärande situerat lärande och situerad kunskap lärande sker i ett socialt, praktiskt sammanhang lärande som sker i det sammanhang där kunskapen eller kompetensen ska användas själva situationen ger kraftigt stöd både för lärandet och för återkallandet av det inlärda Säljö, R. (2000).

Jaldemark, J. & Lindberg, J. O. (2013). Technology-mediated supervision of undergraduate students’ dissertations. Studies in Higher Education, vol. 38: 9, ss. 1382-1392. Nous förnuftsinsikt och intuition Situerat lärande situerat lärande och situerad kunskap lärande sker i ett socialt, praktiskt sammanhang lärande som sker i det sammanhang där kunskapen eller kompetensen ska användas själva situationen ger kraftigt stöd både för lärandet och för återkallandet av det inlärda Säljö, R. (2000). Tidigare forskning har visat att modellens användning kan leda till att lärarna upptäcker sådana förmågor hos elever som förut har varit okända för dem.

I sammanhanget kan man fundera över det reciproka sambandet, det vill säga att påverkansriktningen går åt två håll. Det innebär att ju mer man läser, desto säkrare blir man, och ju skickligare man blir, desto mer tar man sig an läsningen. Om kommunikationen ska fungera väl och missförstånd undvikas krävs också ett gemensamt yrkesspråk, skriver Lagercrantz All. Utbildningens utmaningar Det är tydligt att de kunskaper som eleverna förväntas tillgodogöra sig under utbildningens gång är mångfasetterade och komplexa. Utmaningarna vi har hittat i undervisning som bygger på kooperativt lärande berör konflikter som uppkommer ur elevernas olika prestationsnivåer eller kring arbetsfördelningen. Ytterligare utmaningar handlar om bristande struktur, tidsaspekter och problem i implementeringen vilket till stor del kan härledas till lärarens roll som – att använda tidigare yrkeserfarenheter i nya sammanhang 19 Elisabeth Eriksson 3 De tysta studenternas kunskaper – tankar kring icke-verbala studenter på betygsgrundande seminarier 33 Janne Margrethe Karlsson 4 Fusk, lärande och kreativa genvägar – ett resonemang om hur lärare kan arbeta för att motverka studentfusk 45 Interkulturellt lärande handlar om att förstå andra perspektiv och se på sig själv och andra i nytt ljus. En följd av att elever möter och påverkas av nya kulturer och lär sig att betrakta saker ur nya perspektiv är att de formas till kosmopolitiska samhällsmedborgare öppna för andra kulturer, menar Pérez-Karlsson.
Tommy palmer sas

Det innebär att ju mer man läser, desto säkrare blir man, och ju skickligare man blir, desto mer tar man sig an läsningen. Om kommunikationen ska fungera väl och missförstånd undvikas krävs också ett gemensamt yrkesspråk, skriver Lagercrantz All. Utbildningens utmaningar Det är tydligt att de kunskaper som eleverna förväntas tillgodogöra sig under utbildningens gång är mångfasetterade och komplexa. Utmaningarna vi har hittat i undervisning som bygger på kooperativt lärande berör konflikter som uppkommer ur elevernas olika prestationsnivåer eller kring arbetsfördelningen.

Men om perspektivet vidgas och du är intresserad av elevers lärande så passar kanske M-learning och Seameless learning bättre som begrepp att använda dig av?
Gunnar wahlström tenhult

anna mauranen
saljare dagligvaruhandeln dalarna
projektmetodik kurs
aktiviteter jönköping barn
guldklocka 25 ar varde

Eleverna upplever en känsla av sammanhang, ser samband och hittar mönster, som genom sin generaliserbarhet gör dem bättre rustade att hantera såväl vardagen i nutid och dåtid, som kommande utmaningar.I likhet med de tidigare upplagorna behandlar bokens teoretiska del de grundläggande begreppen plats, identitet och lärande.

Uttrycket betecknar att människan lär genom att göra och genomgå någon aktivitet som skapar en ny erfarenhet. Dewey (1986) förklarar att det är de praktiska handlingarna som sedan blir till författare att teoretikernas utmaning istället bör ligga i att utforska utövandet av lärandet och resultatet av detta utövande, i syftet att fler lärande organisationer skall vara möjliga att designas (Palmer & Hardy, 2000, s 199). 1.4 Syfte och forskningsfråga Om lärandets sammanhang och mobilitetens utmaningar. Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 18: 1-2, ss. 102-118. Jaldemark, J. & Lindberg, J. O. (2013).